Tankesmedjan

Tankesmedjan

Annika Lillemets - Företagande i en solidarisk ekonomi

Grön omstartPosted by Anders Fri, December 16, 2016 18:48:28

Annika Lillemets:
Skenande klimatförändringar, sociala orättvisor och ett ekonomiskt system som skapar och driver på kriserna: problemen är överväldigande. Maktkoncentrationen ökar och demokratin backar. Fler än hälften av världens 100 största ekonomier är inte stater utan företag, vars framfart ofta orsakar stor skada.

Istället för att driva på ytterligare maktkoncentration genom att exempelvis tanklöst tvinga in oss i miljö- och människofientliga ”frihandels”-avtal behöver regeringar och folkvalda församlingar på alla nivåer tänka om och börja främja en solidarisk ekonomi. Små och lokala företag måste börja omhuldas inte bara i ord utan i handling. Det är ingen naturlag att alltfler av dem slås ut av megakoncerner. Med politiska beslut och praktisk handling kan nuvarande ordning ändras. Mycket pågår redan.

I flera europeiska länder är solidarisk ekonomi på väg att bli ett etablerat begrepp. I en solidarisk ekonomi drivs företag med ett vidare syfte än vinstmaximering. Det finns redan många lönsamma företag som verkar utifrån ekologiska och sociala drivkrafter. I Österrike grundades 2011 nätverket Economy for the Common Good. Det har spritts till flera länder, däribland Sverige. Företagen som deltar redogör för sådant som medarbetarinflytande, miljöpåverkan, jämställdhet och hänsyn till kommande generationer och lokalbefolkning i sina balansräkningar. Tillsammans utvärderar de systematiskt sina verksamheter och hjälps åt att förbättra sina resultat. Även ekonomiskt stödföretag emellan förekommer och uppmuntras. En viktig aspekt är att inte bara ägarna utan alla som berörs av företagets verksamhet, som medarbetare, kunder och ortsbefolkning, ska ha ett reellt inflytande. Kommuner och regioner i flera länder har anslutit sig eller överväger att göra det. I USA finns sedan 2010 en särskild bolagsform i samma anda, Benefit Corporation, som förutom ekonomisk vinst syftar till att generera sociala och ekologiska mervärden. Diskussioner pågår i flera amerikanska städer och stater om att gynna dessa företag i offentlig upphandling och att ge dem skattelättnader.

Det tyska oberoende forskningsinstitutet IÖW (Institut für ökologische Wirtschaftsforschung) som ägnar sig åt att studera ekologisk ekonomi, undersöker vad som driver små och medelstora företag. En pilotstudie visar att många av dem inte ser ständig tillväxt som ett prioriterat, eller ens önskvärt mål. Detta är tvärtemot vad som slentrianmässigt brukar antas i den konventionella näringspolitiken. Ett sådant tillväxtneutralt företag är bryggeriet Neumarkter Lammsbräu som varit verksamt i Bayern sedan 1628. Detta familjeföretag har arbetat målmedvetet i flera decennier för att etablera ekologisk ölproduktion. Förutom att ge jobb åt 110 anställda har företaget knutit över 130 lantbruksföretag till sig, som levererar ekologiska råvaror. Miljöbelastande transporter minimeras då leverantörerna finns i regionen. Ekologisk produktion är mer arbetskrävande än konventionell och ger således fler jobb. Samarbetet gynnar alla. Bönderna har valt att leverera till Lammsbräu även under perioder då de kunnat få mer betalt om de sålt till andra, och bryggeriet i sin tur garanterar dem långsiktigt samarbete. Här ser vi nyttan av en ekonomi byggd på tillit och samarbete istället för skoningslös global konkurrens. Samarbetskraft trumfar konkurrenskraft.

I USA finns också en lagstiftning som ger skattelättnader åt företagare som säljer sitt företag till sina anställda. Detta har bidragit till att många amerikaner arbetar i mer eller mindre löntagarägda företag. Den kooperativa rörelsen arbetar med att sprida kunskap om möjligheten och därmed rädda företag från nedläggning när ägaren vill gå i pension, så de kan tas över av de anställda och drivas vidare.

Ett exempel från Sverige är Motala, där kommunen låtit göra utredningar och hållit nyskapande seminarier om hållbar ekonomi. Man har även riktat fokus på mjuka värden. Utbildningar har hållits för tjänstemän och sociala företagare om hur man kan mäta framgång i termer av välbefinnande och ekologisk hållbarhet, med inspiration av Bhutans Gross National Happiness. Detta kopplas till ett utvecklingsarbete i social ekonomi där sociala företag uppmuntras och planer finns på tätare samarbete mellan dessa och kommunen. Fortsättning följer!

Ännu ett exempel på aktiv regionalisering som motkraft till överdriven globalisering är de regionala valutor som kompletterar euron i ett 40-tal tyska regioner. Dessa bidrar till att stärka den lokala ekonomin. Detsamma gäller lokala banker, som de svenska sparbankerna. Vi behöver värna dem som finns och uppmuntra att de blir fler.

Detta är bara några smakprov på goda, fungerande verksamheter som förtjänar mycket större uppmärksamhet och spridning än de nu får. Vart och ett av de lokala företagen och stöttande kommuner och andra institutioner som verkar i riktning mot en solidarisk ekonomi må ha ett begränsat inflytande men ju fler de blir desto starkare blir förändringskraften. Genom en mångfald av kreativa och solidariska lösningar kan det nuvarande dysfunktionella globala ekonomiska systemet förändras i grunden. En solidarisk ekonomi byggs underifrån.


/Annika Lillemets