Tankesmedjan

Tankesmedjan

Det handlar om demokratin

Grön omstartPosted by Mattias Mon, November 21, 2016 22:56:57

Strax före sommaren bjöds Mattias Kauttmann och Anders Strand in av partisekreterare Amanda Lind att delta i Mp:s referensgrupp vad gäller partiets internkommunikation och interndemokrati. Här är en sammanställning av våra synpunkter och därtill knutet sju punktförslag på åtgärder. Vi menar att arbetet framåt i partiet såväl som referensgruppen måste få ett starkare fokus på interndemokrati. Vi menar också att den här diskussionen mår bra av att föras öppet och inte bara i referensgruppen.


Utöver det demokratiseringarbete som behöver ske i Mp menar vi att perspektiven nedan också är viktiga att beakta när det gäller att förstå den aktuella debatten om Mp:s riksdagsgrupps inre svårigheter.

// Mattias Kauttmann


Till: Amanda Lind

Det handlar om demokratin:

Under de senare åren har allt fler röster beskrivit de politiska partierna som toppstyrda knapptryckarkompanier. Miljöpartiet är inte ett undantag. Forskare har från sina olika utgångspunkter pekat på att partier blir mer som professionaliserade kampanjorganisationer med toppstyre än som folkrörelser (Öhberg 2011, Dahl 2011) En ökande grad av fokus på karriärer är märkbar (Öhberg 2011). Överlag pekar forskning på att de svenska partierna (inklusive Miljöpartiet) gjort ”stora omläggningar av den egna politiken och tonat ned traditionella ideologiska positioner” (Dahl 2011). Vid sidan av detta har politik alltmer kommit att präglas av policyprofessionalitet där kopplingen kommunikationsbyårer och partier blivit starkare (Rothstein, Garsten, Svallfors, 2015) Möjligheten för medborgare och medlemmar att följa dessa påverkansprocesser blir här svagare. För ett parti som Miljöpartiet som haft en stark interndemokratisk tradition och varit ett parti som månat om medlemmarnas perspektiv har dessa ovanstående förändringar inneburit en stor kontrast. Spänningarna har vuxit inom partiet. En del röster har velat värna ideologi och interndemokrati. Andra har anammat den professionaliserade kampanjorganistaionens ordning. Ytterligare partiaktörer har arbetat nära eller i anslutning till kommunikationsbyråers intressen. Debatten, eller snarast bristen på utrymme att diskutera dessa nya förutsättningar, har lett till inflammerade motsättningar i olika delar och på olika nivåer i partiet. Från vittnen i partiets topp såväl som från gräsrötter har partiet alltmer frekvent skildrats vara ett parti med mobbingproblem med mobbning som återkommande internt drivmedel. I media blossade debatten också upp, då riksdagsledamöter sa att partiet drivs av partipiska, mobbning och tysthetskultur. Ser man partiets utveckling över tid bör man, menar vi, se den här utvecklingen i ljuset av de förändringar som skett, där inte minst ledande företrädare i Miljöpartiet sjösatte ambitionen att sikta på regeringssamarbete med Socialdemokratin. Svend Dahl (2011) skriver att Miljöpartiet inledde ett:

”arbete med att göra partiet redo för regeringsmakten, som bland annat inkluderat en omprövning av gamla profilfrågor som EU-utträde och medborgarlön, samtidigt som man inordnade sig i blockpolitiken.”

Men mycket mer har hänt sedan början av 2011-talet.

Förändringar mellan 2010 och 2016

Regeringsfokus, ökade krav på policyprofessionalisering och en allt mer försvagad länk mellan medlemmar och partitopp har utmärkt politiken under de senaste åren. Svensk politik har också påverkats av digitaliseringen och inte minst av vår användning av smartphones och appar. Där IT och nätet skulle kunna fungera som ett interndemokratiskt hjälpmedel för att upprätthålla god kommunikation mellan partiets olika lagdelar, har tekniken i många hänseenden använts allt för lite utifrån demokratisk synpunkt. Tekniken har av partiets ledning främst använts för informationsspridning och i kampanjsyfte. Det är nu mer än ett halvt decennium sedan Mp lade ner sin tidigare interndemokratiska plattform. Bristen på interaktionsmöjligheter mellan medlemmar och topp såvål som mellan medlemmarna sinsemellan har blivit allt mer alarmerande. Medan medlemmar påtalat detta för partiledningen har den lovat att en ny plattform ska komma till stånd. Men utan resultat. Viljan eller förmågan att använda teknik för att utveckla partiet i en mer interndemokratisk riktning har enligt många bedömare varit mycket svag. Detta har skett samtidigt som partiets kongresser kommit att bli mer styrda och dirigerade med riktlinjer om hur och vilka motioner som får och inte får läggas. Härtill talas det nu också om en ordning i partiet där lokalavdelningarna inte längre ska få utse kongressombud, utan att detta istället ska handhas av högre nivåer inom partiet. Detta riskerar att leda till förstärkt maktkoncentration och på sikt undergräva MP:s karaktär av medlemsdriven organisation. En sådan modell är i våra ögon minst sagt demokratiskt tvivelaktig, då principen riskerar att bli en ordning där en centraliserad ledning eller ”högre” del i organisationen själv utser dem som ska rösta – som i sin tur ska rösta fram ledningens centrala organisation.

Då interna kommunikationssystem brustit, då tidigare system är nedlagda och inte återuppbyggda, samtidigt som många vittnen beskriver att partiet tilltagit vad gäller toppstyrning och kontroll, riskerar det demokratiska underskottet att forsätta växa. Karin Ekman, formatansvarig för sociala medier ger sin syn på partiernas rörelser mot toppstyrning relaterat till digitaliseringens förutsättningar. Hon säger:


”Vi har under de senaste åren iakttagit dolda utmanövrerande strategier mot människor som inte följt partipiskan i partierna. Vi har sett en politik där partitoppar allt mer dragit sig undan från både medlemmar och väljare.”

Ser man därtill till kombinationen av bristande internkommunikation och en expanderande digitalisering, riskerar digitaliseringen leda till mer och inte mindre toppstyrning. Den riskerar också leda till en dold intenkommunikativ struktur för medlemmarna. Karin Ekman fortsätter:


”Inget av våra partier har valt strategin att ha direktdialog med sina väljare socialt, utan över hela skalan så väljer man att pumpa ut budskap om vad man själv har åstadkommit, sina senaste segrar, men ingen väljer att lägga resurser och kraft på att prata med vanliga användare.”

Vi som startat Tankesmedjan Grön omstart har samlats för att arbeta för att skapa en mer fungerande interndemokratisk kultur. Vi vill och hoppas framgent att Miljöpartiet ska kunna bli den digitala tidsålderns förebild vad gäller interndemokrati och att partiet ska ta lärdom av de djupa svårigheter det hamnat i inte minst på grund av ledningens bristande förmåga eller vilja att skapa öppenhet, delaktighet och transparens i partiet. Ett partis olika delar behöver denna öppenhet. Utan en motvikt mot kampanjorganisationens styrordning riskerar partipolitik att bli det statsvetaren Sven Dahl beskriver som en ”politisk debatt, präglad av en ängslig jakt på samma väljargrupper. Det blir extremt kortsiktigt och en politik inriktad på förvaltande.” (Dagens Arena 2011)

Vår målsättning är att verka för takhöjd och delaktighet och en fördjupande idediskussion såväl som sakpolitiskt samtal. Under våren 2016 bjöds Mattias Kauttman och Anders Strand in av partisekreterare Amanda Lind till en referensgrupp som skulle komma med synpunkter på partiets internkommunikation. Vi har nu följt diskussionen ett par månader och här sammanställt våra tankar om det interndemokratiska läget för Miljöpartiet. Nedan har vi också fogat sju punkter som vi anser vara viktiga att beakta och aktivt arbeta med för att Miljöpartiet ska kunna återerövra en internkommunikativ och interndemokratisk dynamik. Vi menar att ett parti som ska verka i ett demokratiskt samhälle måste ha interna system som fungerar utifrån de ideal man själv säger sig förorda. I bästa fall ser vi denna diskussion leda vidare till ett utvecklande samtal och en process i hela partiet, ja kanske också i andra partier, där Miljöpartiet kan ta täten i att vara förebild och skapa fungerande interndemokrati i vår individualistiska komplexa digitala och globaliserade samhällsordning.



1. Utred varför det inte funnits någon internkommunikativ plattform under så många år

För att en kommande internkommunikativ plattform ska bli väl fungerande menar vi att det inte räcker med att det skapas en eller flera nya. Det krävs att man tar lärdom av vad som inte fungerat tidigare och inte minst tar reda på vad skälen är till att det dröjt så länge innan någon plattform har börjat realiseras. Ska arbetet med en internkommunikativ plattform bli trovärdig menar vi att en sådan utredning är nödvändig. I en sådan utredning är det också viktigt att se på det historiska arv som finns från Gittan (den tidigare och numera nedlagda internkommunikativa plattformen) där det fanns ansatser till parallella informationssystem, buret av olika sekretessnivåer, där medlemmar på för dem svårbegripliga grunder uteslöts från att läsa dokument och handlingar i partiets olika delar. Dessa former av parallellitet har enligt vår analys tyvärr fortsatt att utvecklas till diverse formella/informella/dolda och synliga informations- och kommunikationssystem i partiet.


2. Problematisera plattformens kontext och samtid

Vi lever i en annan tid idag än på Gittans tid. Globalisering, medialisering och nätverkssamhällets komplexa ordning har fått oss att i vissa delar få en annan relation till formella partistrukturer. I en tid av imaginära och digitala organisationer som allt mer lever sina egna liv växer nya mönster fram. Lagdelar i organisationer har här i samhället kommit att spela allt längre ifrån varandra. Inom näringsliv och sedermera offentlig sektor har detta hanterats med hjälp av hårdare former av ekonomistyrning. Detta är en föga framkomlig väg inom demokratiska organisationer.

Här krävs i våra ögon för det första a) en gedigen och genomtänkt strategi för ett systematiskt arbete vad gäller öppenhet så att information, rapporter och utredningar på ett tidigt stadium delaktiggörs till både förtroendevalda och medlemmar, så att de efter god insyn kan ge sin syn på saken innan beslut fattas. Här krävs också b) en genomtänkt strategi så att den interndemokratiska plattformen får relevans, där inte minst förtroendevalda deltar i det interndemokratiska arbetet så att medlemmar blir delaktiggjorda. Viktigt är att röster och partiorgan inte bara kan mötas här utan också möts i realiteten. Dessutom är det utomordentligt viktigt att synliggöra eventuella parallella informationssystem som går vid sidan om de internkommunikativa plattformarna. Finns sådana bör de synliggöras. Annars är risken stor att de problem vi nu ser består: splittring, mytbildning och motsättningar inom partiet. En internkommunikativ plattform ska i våra ögon fungera som en levande kongress.


3.Problematisera temat direktdemokrati – eller gör löpande interna opinionsundersökningar

En interndemokratisk plattform ska inte endast syfta till att fungera som en kampanjarena för att locka nya medlemmar utan den ska också verka för interndemokrati. Miljöpartiet har sedan lång tid företrätt ideal där besluten ska fattas nära människan och folkomröstningar. Det bör gälla det egna partiet också. Detta kan bli realitet i en tid där teknik finns som kan förenas med en växande dynamik (se tex Grön omstart) av engagerade medlemmar. När man tar dessa utvecklingsteg bör beteende-, human-, och samhällsvetare inkluderas i arbetet, så att fokus inte endast kretsar kring teknik. Interndemokrati måste vila på förståelse av människans beteende och hennes mångsidiga karaktäristik i att vilja påverka.

Alltför många ogenomtänkta IT-system har införts i näringsliv och offentlig sektor och här är det viktigt att ha god kunskap med sig in när det kommer till ett arbete av denna art. Detta kunskaps- analys- och utvecklingsarbete bör i våra ögon ske parallellt med utredningen om varför det dröjt så lång tid innan detta interndemokratiska arbete påbörjats. Vi måste utveckla ny förståelse för hur demokrati kan bli till i vår digitala era.


4. Betona vikten av bildning

Vid sidan om att interndemokrati ska handla om ett delaktiggörande av ideer och ge medlemmar makt att delta i beslut, är bildning en viktig punkt att integrera. Försök i denna inriktning har tidigare gjorts i ”Grön ekonomi” i Stockholm och i ekonomipolitiska nätverket såväl som i analytiska nätverket och klimatnätverket (gräsrotsinitiativ). Lärdomar bör inhämtas från de personer som arbetat med dessa. Erfarenheter från eldsjälar från dessa områden bör tas till vara.

Vidare krävs en genomtänkt plan för hur kunskap kan förmedlas och utvecklas. I skrivande stund arbetar just klimatnätverket med klimatambassadörer som en metod. Den är intressant att följa och utvärdera. Fler metoder bör utvecklas och mer kunskap bör komma till bildningsarbetet på områden som ideologianalys, förhållningssätt till dagens policyprofessionalisering, ekonomi-politik, klimat och miljöfrågor, inte bara riktad till nya medlemmar utan också till befintliga förtroendevalda och medlemmar. Interndemokrati och intern bildning kan utvecklas samfällt


5. Sträva mot rättvist erkännande och transparenta valsystem

Det är ingen nyhet att partipolitiken blivit en allt mer eftertraktad karriärsväg i dagens konkurrensutsatta samhälle. I ljuset av detta menar vi att det är angeläget att även valberedningsarbetet i partiet börjar arbeta mer öppet och transparent. Forskning visar att organisationer som säger en sak och gör en annan snabbt genererar intern cynism. Ett alltför slutet valberedningsarbete riskerar i våra ögon eatt skapa sådan cynism. Här krävs framåt ett genomtänkt arbete för att skapa rättvisa delaktighets- och utvecklingsvägar för medlemmar.

I det att många valberedningar ofta arbetar likt en Nobelkommitte (med mycket hemlighetsmakeri i förväg) föreslår vi att man hittar en procedur i att arbeta mer öppet. Vid sidan om detta krävs en hög grad av medvetenhet i hur lobby- och parallella informationssystem snabbt kan verka i partiet. Då nätkommunikation i sociala forum i många delar kommit att vila på ett intresse av att bygga egna varumärken för egen räkning, uppstår en inte okomlicerad särintresse- och kärriärskonkurrens. Blir målet att positionera sig själv och att kamouflera egen okunskap, blir detta motsatsen till gemensamt bildningsarbete. Därför är öppenhet i valberedningsarbetet viktigt.


6. Interndemokratiserande partistyrelse och spåkrör

Ytterst står partistyrelsen ansvarig för realiseringen av en fungerande interndemokrati i ett parti. Medlemmar är naturligtvis också ansvariga för detta. Men om inte partistyrelsen visar tydliga signaler om att det är viktigt att ha högt i tak, att debatt tillåts, att olika åsikter får brytas mot varandra, att partipiska inte hör till partiets kommunikationsstil – så är sannolikheten stor att medlemmar inte ser någon mening i att nyttja nya digitala verktyg. Risken är stor att en fungerande interndemokrati inte uppstår. I ljuset av detta är det viktigt att partistyrelsens ledamöter framgent aktivt arbetar för ett tänkande, där inte fokus bara är på skicklighet i realpolitik och förhandlingsteknik utan också på förmåga att arbeta för och värna det interndemokratiska bygget. Enligt vårt förmenande har både ambitionen och förmågan för det senare varit allt för låg hos den sittande partiledningen/partistyrelse. Framgent menar vi att det är viktigt när styrelseledamöter, språkrör och ministrar väljs är det viktigt att de inte bara väljs utifrån sin retoriska och politiska kapacitet - utan också för sin inderndemokratiska förmåga.


7. Prevention mot drev och mobbning

I en tid där Twitter, nätmobbning och digitala trakasserier blivit vanligt - är det viktigt att skapa en kultur i Mljöpartiet som har nolltolerans mot mobbning. Det innebär inte att det ska vara lågt i tak för olika åsikter och värderingar. Olika är och kan vara en styrka och ska erkännas. En vanlig strukturell drivkraft till att mobbning uppstår är dubbelkommunikation, (jfr flerfaldiga internkommunikativa informationssystem). En annan vanlig drivkraft är bristande planering för delaktighet. Vi har blott under de senaste åren bevittnat hur medlemmar men också riksdagsledamöter delaktiggjorts allt för lite och för sent innan beslut fattats. Med hög tidspress och olika synsätt på ideologi eller beslutsprocess glider lätt olikheter i uppfattningar över i personkonflikter. I ljuset av detta är det angeläget att man inom Mp (dess partistyrelse, riksdagsledamöter och övriga partiorgan) utvecklar en betydligt högre grad av medvetenhet om hur mobbning och drev uppstår och vad orsakerna till dessa är. Vi menar också att det är viktigt att styrande i partiet blir mer medvetna om hur näringslivsmässig ledarstil kommit att inspirera makthavare inom politiken (Rothstein, Garsten, Svallfors 2015,Öhberg 2011) såväl som organ inom offentlig sektor (Lindgren 2014, Stillhoff Sörensen 2013). Det räcker med andra ord inte att endast utveckla kunskaper om hur man förhindrar mobbning på lokal och individuell nivå, utan det krävs en god förståelse för de strukturella förutsättningarna som kan driva fram mobbning. Partiet bör vid sidan om detta också utveckla en kompetensgrupp som specialiserar sig för att löpande bistå de lokala avdelningarna med kunskaper på området. Med andra ord: Utveckla kunskap och förståelse för mobbningens strukturella referensramar.


Avslutande ord

Vi tror att det är viktigt att en utredning om partiets interndemokratiska brister kommuniceras öppet till medlemmarna. Vi föreslår att den också kan ske i samspel med medlemmar på kommunikationsarenor som tex Grön omstart, mpmedlem.se eller de internkommunikativa plattformar som Mp:s ledning ännu inte fått till stånd. Att kommunicera ett sådant arbete i den lilla pappersskrift som skickas ut till medlemmar några gånger om året är för lite. Det är enligt vår mening viktigt att gå på djupet i analysen här och att det tydliggörs vad som gått fel kulturellt och strukturellt när det gäller interndemokratin. Jämförelser bör också göras med andra partier då Mp naturligtvis påverkas av sitt deltagande i sin egen samtid (och inte minst i regeringen).Vi menar att det interndemokratiska arbetet i dagens och morgondagens partier är mycket avgörande för politikernas trovärdighet men också för medborgarnas tilltro till samhället i stort, då beslut och samhällsinformation i stora delar förmedlas av just politiker. I en komplex samhällsordning är det viktigt att vi mer förstår förutsättningarna och motsättningarna mellan karriär och ideologisk ambition, mellan teknik, makt och samspel, mellan policyprofessionalitet och demokrati. Här måste diskussionen om demokratin sättas i centrum. Vi måste diskutera hur demokrati ska värnas och vilka former av demokrati vi vill utveckla.


Detta är ett arbete som måste ske både på kort och lång sikt. I våra ögon har partiet en mycket stor utmaning framför sig för att kunna bli och förverkliga en väl fungerande interndemokratisk organisation. Låt det arbetet börja nu.

//Mattias Kauttmann





Källor:

Dahl, S (2011) Efter folkrörelsepartiet Om aktivism och politiska kursomläggningar i tre svenska riksdagspartier, Stockholm Universitet

Dagens Arena, (2011) Efter folkrörelsen eliten, http://www.dagensarena.se/innehall/efter-folkrorelsen-eliten/

Garsten, C, Rothstein, B, Svallfors, S (2015) Makt utan mandat : de policyprofessionella i svensk politik

Lindgren, L (2014) Nya utvärderingsmonstret : om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn

Stilhoff Sörensen, (2013) Den tysta revolutionen, SR, 8 oktober 2013, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5668583

Svt, Almedalen, (2016), Var förs den politiska debatten idag, 3 Juli 2016,http://www.svtplay.se/klipp/9419466/var-fors-den-politiska-debatten-i-dag

Öhberg, P (2011) Politiker med karriärambitioner – en omöjlig självklarhet, En studie om karriärambitionernas betydelse i den representativa demokratin, göteborgs Univsersitet