Tankesmedjan

Tankesmedjan

Vem behöver egentligen Miljöpartiet ?

Grön omstartPosted by Anders Fri, October 21, 2016 11:44:47

Vem behöver egentligen Miljöpartiet?

Ja, den frågan ställer sig Ivar Arpi på Svenska Dagbladet efter den senaste partiledardebatten. Han fortsätter att beskriva Miljöpartiet efter valet 2002 då Maria Wetterstrand och Peter Eriksson förhandlade med båda sidor. MP stod för en tredje väg. En helt egen kraft. Och alla upplevde att de behövde Miljöpartiet.

Idag 2016 är verkligheten en annan: Miljöpartiet genomför i regeringsställning en politik tillsammans med Socialdemokraterna som i många avseenden står långt ifrån det egna partiprogrammet där naturens ramar sätter begränsningar för människans ekonomiska och sociala aktiviteter. Miljöpartiet agerar inte som den gröna rörelsen har skäl att förvänta sig och följaktligen så är opinionsstödet historiskt lågt.

Faktiskt är det så att det mer än någonsin behövs ett grönt parti som faktiskt agerar och genomför politik som utvecklar samhället, livet, världen på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Miljöpartiet kan via respekt, samarbete och dialog underlätta för att samhället och vi medborgare lär oss mer om naturens komplexitet där vi människor ingår och otvivelaktigt också står under påverkan.

I världen globalt, i Europa och i Sverige kan vi se hur polariseringens krafter driver fram människans egocentriska tendenser. När inriktningen på det egna egot är stark tappar vi omdömet. Vi hör inte längre signalerna som säger att vi är på fel väg. Motgångarna hopar sig. Media översvämmas idag av rubriker om hot av alla de slag som skapar en räcka av olika rädslor. Det är lättare att göra om man avhumaniserar människor och placerar människor i olika grupperingar av olika slag - skapar ett vi mot dem. Man skapar konkurrens mellan nationer, grupper, individer om resurser av olika slag – kan vara landområden, arbetstillfällen, pensioner, sjukvård, livsmedel, vatten, energi etc.

I systemteori analyserar man helheter och hur de fungerar och samarbetar tillsammans. Som det är nu så hanterar vi de ekologiska kriserna och samhällsproblemen isolerat från varandra. Systemteori ger oss möjligheten att få förståelse för hur alla områden hänger ihop och påverkar varandra. Vi behöver börja förstå vår verklighet i termer av helheter, system, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. På vilken systemnivå finns problemen, hur hänger de ihop och påverkar varandra? Men det räcker inte med det. Vi behöver också formulera positiva mål och visioner för det samhälle vi vill uppnå.

Miljöfrågor är inte enskilda frågor, de berör hela vårt sätt att leva, vårt sätt att organisera samhället, hur vi tillverkar och konsumerar. Det räcker inte längre med att källsortera, vilket är bra i sig, utan konsumtionssamhället behöver ersättas för att vi ska kunna leva inom naturens ramar. Forskning visar att information som inte stämmer överens med en människas världsbild och grundläggande värderingar helt enkelt kan förnekas, så är det troligtvis för många när det gäller klimathot och de ekologiska problemen. Ett annat problem är att det är svårt att föreställa sig ett samhälle som ser helt annorlunda ut. Vi är fast i vår bild av verkligheten, tänker ”innanför boxen”. Människorna i jordbrukssamhället hade svårt att föreställa sig industrisamhället. Lika svårt har vi att föreställa oss ett samhälle utan kvantitativ konsumtion och BNP. Just därför behöver vi diskutera hur olika modeller för ett sådant samhälle kan se ut.

En uppenbar lärdom för mänskliga samhällen är den stora konflikten mellan ekonomi och ekologi som mynnar ur det faktum att naturen är cyklisk medan industriella system är linjära. Våra företag utnyttjar resurser, omvandlar dem till produkter plus avfall, säljer produkterna till konsumenter som genererar mer avfall när de har konsumerat produkten. Ekonomi betonar konkurrens, expansion och dominans; ekologi betonar samarbete, bevarande och partnerskap. Hållbara mönster av produktion och konsumtion måste vara cykliska, imitera naturens cykliska processer. För att åstadkomma sådana cykliska mönster behöver vi designa om våra lednings- och företagsprocesser, ekonomiska och samhällssystem fundamentalt. Att i politiska sammanhang vurma för fler enkla jobb till lägre lön som en del av en lösning på arbetslöshetsproblematiken är att blunda för de miljarder av investeringar som läggs på robotisering och artificiell intelligens. Merparten av arbetena inom servicenäringarna för människor kommer att ha försvunnit inom 20 år. För några dagar sedan presenterade SEB sin kundtjänstrobot som ska erbjuda service till SEB:s bankkunder dygnet runt. Oberoende av om vi vill det eller inte så kommer lönearbete att utgöra en allt mindre del av våra liv framöver och det måste ett hållbart ekonomiskt system ta hänsyn till.

Att samarbete för att lösa våra viktigaste problemställningar, där miljöaspekter står högst upp, är vitalt både såväl lokalt, nationellt som globalt. Vi är alla beroende av att grundförut-sättningarna för liv hanteras på ett hållbart sätt, oavsett partitillhörighet eller nationalitet. Just därför behöver du, jag, samhället, världen Miljöpartiet mer än någonsin, men det kräver att MP står upp som en stark enande kraft för de gröna värderingarna i alla sakpolitiska frågor och målar upp en bild av det samhälle vi bör gå mot och vad det kräver av dig, mig och övriga samarbetspartners. För det är vad vi är – samarbetspartners - i ett grönt samhällsbygge för allas vårt väl och ve och sådana samarbeten ser inga blockgränser.

Nina Petersson


Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Kuckeliku Fri, October 21, 2016 20:15:50

Miljöpartiet har övergett den åttiotalsideologi som Birger Schlaug verkar tycka att partiet skall återvända till och ersatt den med en "grön liberalism", om man skall tro språkröret Gustav Fridolin. Händelsevis talar också Centerpartiet om "grön liberalism" så då borde partierna kanske slå sig samman? Vad är egentligen skillnaden mellan Miljöpartiet och Centerpartiet nuförtiden? Inte mycket, förefaller det.

Dessvärre är liberalismen ingen god politisk grund för ett hållbart samhälle. Det är en individualistisk politisk filosofi som är statsfientlig och när allt kommer omkring betraktar demokrati som något nödvändigt ont som bör minimeras till fördel för den fria marknaden. Det har absolut ingenting med systemmedvetenhet och systemansvar att göra och det hjälper inte att man hänger prefixet "grön" framför, vilket Birger Schlaug gärna påpekar.

Det finns en vetenskap som kallas humanekologi och som bör utgöra den intellektuella grunden för varje "miljöparti". Den anger dock knappast tydligt vilka värderingar som bör prägla ett humanekologiskt samhälle. Demokratin är som jag ser det grunden, men man behöver ange några få fundamentala värden, som enligt min mening bör vara frihet, jämlikhet och ekologisk hållbarhet. En korrekt ideologi är därför ekosocialliberaldemokratisk. Där demokratin är viktigare än friheten, hur mycket vissa än hojtar om "liberalism".

Demokrati är först och främst en fundamental ordning. Observera att ordet "demo" står som prefix till "krati", vilket betyder "styre" eller "välde". Vi behöver hållbara ordningar mer än vi behöver "frihet". Tänk att det skall vara så svårt att begripa!

I nuläget behöver vi också en hållbar omställning, snarare än den "hållbara tillväxt" som ledande "språkrör" försöker inbilla oss kan lösa våra problem. Vi behöver framförallt nya energikällor och medborgarlön för att kunna få en hållbar omställning. De nya energikällorna kan marknaden i ganska hög grad åstadkomma tillsamman med forskarna, men medborgarlön kan bara politikerna åstadkomma. Ett "miljöparti" som inte förespråkar medborgarlön (som inte måste vara alldeles villkorslös) har förlorat sitt existensberättigande. En hård "arbetslinje" blir meningslös när ekonomin oundvikligen och med största fördel automatiseras.

Posted by Kent Holmkvist Fri, October 21, 2016 12:21:45

Väldigt bra och klokt skrivet. Jag har länge efterfrågat att någon ledande politiker skall ha modet att ställa sig upp och faktiskt berätta för folket att vi måste ändra vårt sätt att leva om vi skall klara miljöproblemen. Det betyder inte att vi måste ha sämre liv. Men ett annorlunda liv jämfört med vad vi lever idag.